Enligt Torsten Ringberg, Pernille Rydén och Per Østergaard från Copenhagen Business School, kan man lite förenklat säga att vi i egenskap av anställda, chefer och företag har fyra olika tankesätt. Vårt tankesätt formar vårt beteende, och därför har vi mycket att vinna på ökad insikt om vilket av de fyra tänkesätten som faller mest naturligt för oss men också för att få en större förståelse för hur andra tänker.
Varje tänkesätt innehåller både styrkor och svagheter. Saknar vi medvetenhet om dessa riskerar vi att möta förändringar med ett föråldrat tillvägagångssätt, där vi helt enkelt bara gör om det nya och okända till något bekant och påtagligt istället för att ta tillvara på den nya insikt och kunskap som potentiellt kan finnas.
Tänkesätt som begrepp kan också beskrivas med ord som t.ex. kognitiva linser, mentala modeller, neurala nätverk eller konceptuella filter – kärt barn har som bekant många namn. Gemensamt för dem alla är att de beskriver hur tankesättet färgar det vi ser när vi upplever världen och hur vi tolkar dessa upplevelser.
Utmaningen för oss blir att förstå hur vårt tänkesätt påverkar vår förmåga att fatta professionella beslut. Detta gäller inte minst under re-boardingperioden efter COVID-19, då vårt invanda tankesätt kan blockera oss från att formulera och omsätta eventuella nya insikter vi fått. Låt oss därför kort gå igenom de fyra tankesätten.
Du kan läsa en mer utförlig beskrivning av de fyra tankesätten i artikeln: Vilket tankesätt styr ditt affärsmässiga fokus?
De fyra tankesätten
Ringberg, Rydén och Østergaard kallar de tankesätt som vi i egenskap av anställda, chefer och företag rör oss inom för följande:
Promote & Sell: Grundar sig i ett internt fokus som företaget projicerar på resten av världen. Här utvecklar man således produkter och tjänster baserat på egen expertis och utifrån den egna uppfattningen om vad konsumenterna efterfrågar. Tänkesättet handlar om att maximera vinster och marknadsandelar och om att öka intern produktivitet såväl som extern försäljningseffektivitet.
Listen & Learn: Här lyssnar man in konsumenterna för att lära känna deras tankar och känslor. Företagen samlar in både kvantitativa och kvalitativa uppgifter om konsumenternas behov, preferenser och motivation för att kunna leverera produkter och tjänster som är i linje med konsumenternas önskemål.
Empower & Engage: Fokus ligger på att utveckla idéer och produkter tillsammans med konsumenterna. Med andra ord visas förtroende för konsumenternas kunskap och perspektiv genom att bjuda in dem på en gemensam samarbets- och utvecklingsresa vilket i sin tur skapar både engagemang och kundlojalitet.
Connect & Collaborate: Står för ett hållbart synsätt på marknaden, där man ser både produkt och produktion som en del av världen som helhet. Det är ett förhållningssätt som förpliktigar – dels i förhållande till varför man som företag existerar, dels i förhållande till vilka produkter man skapar – och hur. Nyckelordet för Connect & Collaborate är ansvarskänsla gentemot klimatet och samhälle, så att de produkter och tjänster som erbjuds bidrar till att göra planeten till en bättre plats att leva – både genom själva produkten och produktionen.
Strategiskt tänkande och FokusProfilen
Sannolikheten för att göra rätt val och fatta korrekta beslut ökar för de medarbetare, chefer och företag som förmår att hantera komplexa frågor utifrån flera perspektiv. Särskilt om de efterföljande kan anpassa sin mentala modell efter de beslut som fattats.
Detta antagande påminner på många sätt om de grundläggande idéerna bakom Garudas FokusProfil och genom att kombinera insikten från ovan nämnda tankesätt med kunskap om FokusProfilens fyra fokusområden kan du bli klokare på både dig själv, ditt jobb, din arbetsplats och dina kunder.
Grundidén bakom FokusProfilen är att en medarbetare omöjligt kan fokusera på alla fyra områden på en och samma gång. Istället har vi alla olika styrkor som vi föredrar att använda oss av när vi tar oss an uppgifter och när vi samarbetar med andra. Oftast dominerar ett eller två fokusområden, medan de andra hamnar mer i bakgrunden. Varje fokusområde har ett antal karakteristiska drag som relaterar till beteende, kommunikation, motivation och arbetsstrategi. Med hjälp av modellen blir det lättare att identifiera vilka typer av arbetsuppgifter som medarbetare och chefer inom varje fokusområde finner naturligt motiverande och hur man kan skapa motivation genom målriktad kommunikation. En ökad förståelse för både sig själv och andra ökar möjligheten att framgångsrikt klara av olika situationer och ger dessutom alla medarbetare ett gemensamt och icke-dömande språk.
FokusProfilens fyra fokusområden
Integratorn är intresserad av interaktionen mellan människor och försöker skapa enighet genom att förstå andras behov och förväntningar. För Integratorn ligger lyckan i att skapa en gemenskap av likasinnade människor som präglas av sammanhållning, konstruktiv kommunikation och ömsesidig respekt. Nyckelord för Integratorn är konsensus och samförstånd, hjälpsamhet, tålamod, tolerans, empati och omtanke.
Utvecklaren trivs med att utforma och formulera värden, koncept, visioner, nya produkter och effektivare sätt och metoder för att lösa arbetsuppgifterna. För Utvecklaren handlar det om att se möjligheter, skapa förändring och visa vägen framåt. Nyckelord är till exempel: Strategi, begrepp, långsiktigt perspektiv, övergripande syfte, innovation och visioner.
Grundaren känner sig bekväm med ordning, systematik, ramverk, struktur, säkerhet och detaljer. Fokusområdet har alltså att göra med allt det grundläggande som måste finnas på plats när människor arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma mål. Därför söker grundaren naturligt arbetsuppgifter som skapar förutsägbarhet genom att planera, organisera, beräkna, kalkylera och kontrollera.
Resultatskaparen är intresserad av att uppnå konkreta resultat och tycker att det är motiverande med kortsiktiga och konkreta mål där den egna insatsen snabbt leder till resultat och där arbetsuppgifter ska slutföras inom en hanterbar tidsfrist. Resultatskaparen är i sitt esse när det finns många mindre uppgifter som måste lösas här och nu – och gärna med ett tävlingsmoment inbyggt i utförandet.
Kombination av de två modellerna
Efter att snabbt gått igenom de affärsmässiga tankesätten och de olika fokusområden kan det vara spännande att kombinera insikterna från dessa. Medan tankesätten hjälper oss att bättre förstå vår arbetsplats vad gäller produkter, konsumenter och marknad, hjälper fokusområdena oss att reflektera över oss själva och våra kollegor.
Stämmer vårt arbetssätt och vår arbetsmässiga inställning överens med våra egna förväntningar – och med kollegornas och konsumenternas? Och hur är det med konkurrenterna? Kanske känner vi press för att konkurrentens tankesätt påminner mer om konsumenternas så att vi måste korrigera vårt? Eller kanske bör vi överväga vår kommande produktlansering en gång till innan vi tar steget in på marknaden? Borde vi justera eller vässa några av våra försäljningsargument?
Har fungerar rollfördelningen och sammansättningen på vår arbetsplats? Är rollfördelningen jämn och balanserad eller är vår avdelning sammansatt på ett sätt som gör att den nya kollega vi letar efter borde ha en annan profil än den vi från början hade föreställt oss? När allt kommer omkring kan det kanske vara en fördel om den nya kollegan har andra erfarenheter och kompetenser än de övriga. Med andra ord – en person med en annan inställning och som därför har andra fokusområden än den som redan dominerar på avdelningen
Vi avslutar artikeln med ett par reflekterande frågor då modellerna vi gått igenom snarare kräver eftertanke och överväganden än exakta svar. Det handlar om att analysera och värdera och att komma fram till bästa möjliga lösning för varje situation.
Kanske handlar det också om att kombinera affärsidéerna med arbetsfokusområdena i det egna rekryterings- och utvecklingsarbetet. Till exempel kommer Resultatskaparen förmodligen trivas i ett företag som drivs enligt en Promo¬te & Sell-tankegång, Grundaren där Lyssna & Lär är ledmotivet, liksom Utvecklaren inom Empower & Engage och Integratorn i en Connect & Collaborate- miljö. Men kom ihåg att det är analysen av kontexten som avgör hur insikterna ska användas när det gäller att fatta rätt beslut.
